UT-1 på Ölands alvar 2002

Mange & David knep silver och brons !

Termik och vind !
Förra UT1 på Ölands alvar kunde lämpligast beskrivas i termen REGN. I år handlade det om sol, termik och VIND. Massor av vind, som mest närmare 9 m/s mitt på dagen. Men har man 1 mil fält att flyga på är landningsplatsen inte problemet utan sikten och hämttiderna. Dvs att se modellerna ända ner till marken blir ett ganska stort problem, speciellt som dagen karaktäriserades av mycket och stark termik. Sällan har väl så många modeller setts flyga säkert dubbelt så länge som maxtiden enbart beroende på den starka termiken. Modellerna ville bara inte komma ner. Detta gav ju förstås konsekvensen att hämtsträckorna blev extremt långa. 2-3 km flygsträcka var inte ovanligt. Under dessa förhållanden är det förstås helt avgörande att man har tillgång till mycket bra kikare, nogranna kompasser och helst också sändare i modellerna för att ha en rimlig chans att hitta grejerna efter landning. Tävlingsledningen var dock på hugget och anpassade periodlängd, antal perioder och maxtid så att tävlingen blev möjlig att genomföra.

Hur gick det då ?
Jodå - En peng av varje valör. Vår duktige junior Robert Bärlin vann F1A junior efter många strapatser. Att få upp och koppla ur en rakkrok-F1A under dessa förhållanden kräver ganska stor skicklighet med linan och det har Robert lärt sig. Mange tog silver i F1B och David knep bronset i samma klass. Båda flög fly-off mot Bror Eimar som dock visade sig vara för svår. Att förlora mot Bror i fly-off är dock ingenting man behöver skämmas för. Dock hade både David och Mange tekniska problem med sina modeller under dagen men lyckades ändå flyga fullt. Gurra var ensam i F1C och flög bara ett par starter för att sedan ägna sig åt våra juniorer. Johan då ? - tja, jag började tävlingen med att sätta modellen i en hemsk termikblåsa. Efter fusning vägrade den komma ner och efter 6 minuter tappade vi den i våra kikare. Jag lyckades heller inte hitta modellen under dagen trots sändare. Jag hade bara en sändare (lånad) och bestämde mig för att inte riskera fler modeller. Flygning utan sändare denna dag var nästan garanterat lika med bortflygning vilket dessvärre även våra F1A-juniorer fick erfara. Modellen hittades dock av Mange och David dagen efter, ca 1/2 km från den förmodade landningsplatsen. Många tack för det !

Till sist - stort tack Norberg 
för att vi får möjlighet att flyga på detta fina fält och för ett bra arrangemang. Nu har vi betat av både vind & regn så nästa år blir det perfekt. 
/ Uppsalaflygarna genom Johan.

Titta gärna på denna lilla videosnutt (mpg) föreställande F1B-vinnaren Bror Eimar i full aktion (obs 3,4 MB)
Bror Eimar flyger F1B

Officiellt resultat som MS Excel-filer
F1A   F1B   F1C