NM i Linflyg och Oxelöpokalen 2002
 Succé för klubbens linflygare i Semistunt 
Helgen den 15-16 juni reste UFK:s Semistunt-duo till de nordiska mästerskapen i Linflyg. Jag hämtade upp Johny tidigt på Lördagsmorgonen och efter lastning av modellerna på Klubben så bar det iväg. Vädret var strålande med klarblå himmel, perfekta förutsättningar för en trevlig tävlingsdag. 

Vi anlände till Ramdalens IP i Oxelösund precis lagom till Genomgången. Programmet för Stunt innebar två starter skulle utföras första dagen och en start på Söndagen. Eftersom F2B började så hade vi god tid att släpa ut grejerna till lincirkeln. Startfältet i F2B var stort och vi fick se många fina flygningar. Deltagare från Danmark, Norge, Finland och Sverige fanns med. Intressant att se piloter och modeller som man inte sett tidigare. Snyggaste modellen på startlinjen hade Lauri Mallila från Finland. Modellen var prydligt målad i de finska nationalfärgerna. Modellen var dessutom delbar, löstagbar vinge och stjärtparti. Mycket imponerande! Under banketten pratade jag Lauri som berättade att han även bygger pipa och motor själv. Motorn är en Ervine 40 med hans egen cylinderenhet.

På Ramdalen flyger man stunt på en fotbollsplan som ligger i en sänka mellan två höjder med träd på nästan alla sidor. På grund av detta blir det ofta virvlar på vinden och vindriktningen kan vara olika i olika delar av cirkeln. Eftersom vi inte hunnit göra någon flygning på morgonen, kändes det lite nervöst. Men efter första omgången i F2B tog domarna en paus och vi fick möjlighet att göra en träningsflygning. Efter lite justerande av motorer kände vi oss betydligt mer säkra. Först flygningen gick bra för oss båda med fina poäng. Generellt var det en bra omgång för de flesta, många bra resultat. Det märks att konkurrensen i semistunt är mycket hård i år. Många flygare befinner sig i nivån att snart kliva upp i F2B. För att hävda sig är man tvungen att flyga hela programmet bra och flyga en lyckad fyrkant-åtta som valfri manöver. Fyrkant-åttan har högsta svårighetsgraden och ger därför mycket poäng om den genomförs bra. De flesta svenska semistuntare flyger fyrkantåttan i år.
Jag tyckte jag gjorde en bra flygning och tydligen tyckte domarna likadant, efter första start ledde jag knappt över Johny. Rudolf Ross och Kent Hedberg från Karlskoga låg också bra till i toppen. Under dagen mulnade vädret och det utlovade regnvädret såg ut att driva in. Under andra start var vindförhållandena tuffare men vinden var ojämn i styrka. Många hade svårt i den snurrande vinden och resultaten blev generellt sämre i denna start. I denna start låg UFK i topp med de enda resultaten över 1000p. Johny och jag hade kanske tur med vädret eller så klarade vi och våra modeller helt enkelt vinden bättre.
Efter andra start var det tätt i toppen, det kändes som vi från UFK hade ett litet grepp på läget med de två bästa resultaten. Däremot var det långt ifrån avgjort oss sinsemellan. Jag hade en knapp ledning över Johny med 29 poäng ! Det var inget snack om att söndagens start skulle bli direkt avgörande. 

Efter dagens övningar installerade vi oss i gympasalen och tog en välförkänt dusch och pilsner innan banketten.  Som vanligt hade Oxelösundsklubben gjort ett fin arrangemang, man hade tillgång till gymnastiksal och matsal på Ramdalens skola. Det är perfekt att kunna bo och äta på gångavstånd från cirkeln. Enda nackdelen är att klasserna blir lite utspridda från varandra, detta gör att det är lite svårt att ha koll på vad som händer i de andra klasserna. Men i gengäld kan alla flyga under bra förhållanden och på bra underlag. Banketten var välkommen efter en lång dag på fältet, tänk vad lite mat kan göra för en trött modellflygare. Middagens höjd punkt var då vår vän Laura från Finland frågade ”Du har väl hört att Deniz blivit svensk mästare i F1A?”. Hon och Jari hade haft kontakt med svenska friflygare på telefon och kunde berätta det senaste nyheterna. Ännu roligare var det senare på kvällen då jag ringde för att gratulera Deniz och kunde lära mig att vi inte bara hade en mästare i F1A utan även i de andra friflygklasserna F1B och F1C!
Styrka av friflygarnas framgångar och efter att lyssnat på Sveriges snöpliga förlust mot Senegal kunde vi gå in för sista start. Nu var det ”Golden Goal” som gällde ! Regnet hade dragit förbi under natten och lagom till start började det spricka upp. Jag gjorde en testflygning och märkte att jag fick skruva ut nålen nästan ett halv varv från dagen innan. Började ana oråd och gick igenom nål och filter filtret var fullt med skräp, troligen från den nya tanken som jag monterat veckan innan. Hade nog slarvat med sköljningen, det blir lätt kvar skräp efter lödningen som måste sköljas ut innan flygning, vilket jag inte gjort - Slarvigt!

 Jag var mycket skärpt under sisa flygningen och tyckte inte jag gjorde några direkta missar, kände mig nöjd efteråt. Johny hade också en bra flygning, och det var otroligt spännande innan resultaten kom upp. Johny gjorde den bästa flygningen men jag höll undan och vann med endast 16 poäng. Jämnare kan det knappast bli. Mitt slutresultat blev 2300 poäng vilket gav NM guld. Johny tog Silvret och vi UFK:are kände oss mycket stolta. Bronset kneps av den välkände Rudolf Ross från Karlskoga Mfk.
Vilken helg för UFK! Grandslamm med Guld i samtliga möjliga klasser. Det känns som vi är inne i ett rejält medflyt just nu. Fem guld, ett silver och brons och ett lagguld borde väl vara rekord på samma helg?

Skrivet av VALLE (Guldpojke och Nordisk Mästare i Semistunt)