Axplock
Under denna sektion visar vi diverse projekt, händelser, nya byggen, flygningar etc som sektionens medlemmar
bidrar med.
Skicka gärna bilder m.m. på vad som är på gång så blir denna sektion
levande och intressant.
Mycket av det sektionens medlemmar pysslar med redovisas ocksåpå deras
personliga hemsidor.
Kolla in vår länksida för att hitta dit.
Hälsningar
från Hälsingland
Webbredaktören med familj har
tillbringat somrarna de senaste åren i Hälsingland,
närmare bestämt en
liten ort vid namn Bergvik, alldeles vid Ljusnan, några mil från Söderhamn.
Bara ca 5 km från vår stuga ligger Söderhamns modellflygklubb "Albatross"
modellflygfält på ett gammalt militärt övningsfält kallat Mohed.
Liksom på Sundbro så delar modellflygarna fältet med fullskalaflygare. Fallskärmshoppning
är populärt och fina dagar går hoppflygplanet hela tiden upp och ner med
fallskärmshoppare.
Albatross disponerar
ett eget hörn av fältet, åtskilliga hundra meter i fyrkant öppen yta, gott
om plats för nödlandningar. Klubben har en mycket fin klubbstuga och depå
med staket och uppfällbara mekarbänkar. Det bästa av allt är att man
disponerar en asfaltsbana på ca 130x20 m. Dessutom finns en grässtrip på ca
100x30 m i rät vinkel mot asfaltsbanan.
Klubben har ungefär lika många aktiva medlemmar som oss och man flyger
flitigt under den ljusa årstiden. Det handlar mest om
förbränningsmotordrivet fix-wing flyg samt helikopter. Klubben har ett par
mycket duktiga helikopterpiloter som flygar sina maskiner precis hur som
helst.
Albatross har heller
inga problem med sina grannar. De närmsta husen ligger några hundra meter
från fältet med sämjan är god. Det händer att närboende själva börjar
modellflyga pga av närheten till fältet. Flygtiden är begränsad till kl 22
vardagkvällar och kl 19 under helger. Det finns inga flygfria dagar.
Numera packas alltid en eller ett par modeller in i bilen när det är dags att
åka till sommarstugan. Om någon har vägarna förbi Söderhamnstrakten så
ta med en modell och besök Mohed. Trevliga människor och jättefint fält.
Web-Johan.
Två st
flygmuseer
Nu när hösten, mörkret och
stormarna lägrar sig över vårt nordliga land kan man ju företrädelsevis
ägna sig åt trivsamma inomhusaktiveter istället för att slåss med
vindbyarna ute på Sundbro. Om man reser runt lite i Sverige hittar man ibland
små pärlor där man minst av allt anar det.
För er som helst sitter hemma och kurar istället för att resa runt på
vägarna och
leta flyggodis ger UFK-webben nu möjlighet till lite virtuellt musiebesökande
istället.
Hur man går in i museerna...? Genom dörren så klart !
12:e juni -05 - Skaladagarna
på Barkarby !
En helg i juni brukar
Stockholms RFK arrangera Skalaflygdagarna på Barkarby. Så även detta
år. På söndagen hade Johan med kusin Olof samt även Valle, Mats och lilla
Alma hittat fram till Barkarby. En fantastisk upplevelse. Det bästa RC-flyg
Sverige har att erbjuda på samma plats samtidigt.
Dagen dominerades av Arestitävlingen och storleken och flygegenskaperna
på dessa modeller imponerar verkligen. Inga hembyggen här inte, bara
fabrikstillverkad glas-och kolfiber. En standard verkar ha utvecklats med
modeller runt 2,5 - 3 m spännvidd, flygvikt på ca 10-15 kg och bensinmotorer
med 1 eller 2 cylindrar, ca 100 cc slagvolym och effekt runt 10 hkr (bara 2
mindre än vad bröderna Wright hade 1903). Denna kategori modellflygplan beter
sig mer som riktiga flygplan än modeller i luften och stiger lätt lodrätt upp
i luften till flera hundra meters höjd direkt efter take-off. Precisionen i
flygningarna imponerade i den starka sidvinden även om några marginella
landningar sågs.
Bland de mer renläriga skalamodellerna var det lite sämre med flygandet.
Sidvinden gjorde att de flesta skalapiloterna valde att låta sina modeller
stanna på backen. Sportskalaflygarna däremot genomförde sina
tävlingsflygningar under söndagen och dom var modiga nog att trotsa vindarna.
Några riktigt fina flygningar sågs här med bl.a. klockrena vingglidningar i
finalen för att hålla upp mot vinden. Snyggt. Sportskalatävlingen vanns av en
av de få jetflygarna som vågade flyga. En ursnygg F100 Super Sabre som i
princip inte gick att skilja från originalet i luften på något sätt. Ljud,
lukt, manövrernas karaktär, relativ hastighet, allting stämde. Denna modell
flyger FORT så i landningen (sidvind) hölls det nog många tummar att allt
skulle gå bra. Och det gjorde det. Perfekt inflygning och sättning och stopp
innan banändan. Denna flygning drog helt rättvist dagens längsta och
starkaste applådåskor efter genomförandet.
Dessutom har undertecknad nu insett hur radiostyrda helikoptrar skall flygas.
En mer vild än tam hkp-pilot försedd med hästsvans genomförde ett
program som för en "vanlig" söndagsflygare säkert innehöll något
hundratal säkra upplägg för krasch. Inte här inte. Total säkerhet även i
dom mest vanvettiga flyglägen. Helikoptern flögs i princip enbart upp-och-ner,
bak-och-fram samt ut-och-in. När den inte flög på nosen, aktern eller på
sidan förstås. Chockade åskådare kunde beskåda hur helikoptern på fullt
motorvarv flögs i cirklar baklänges och inverterat ca en halvmeter från
marken. Bitvis flögs manövrar som mest påminde om den obegripliga
"lomcevaken", dvs helikoptern såg ut att göra något slags sneda
baklängesvolter i luften, även detta någon meter från marken. Lite
gräsklippning med rotorbladen ingick också sådär lite lojt innan flygningen
avslutades med avslagen motor och autorotation från åtskilliga meters höjd.
Makalöst är allt jag har att säga.
Ytterligare en höjdpunkt var segelflygsläpet med efterföljande
segelflygaerobatics. Seglaren var STOR, ca 6 m spännvidd. Den drogs upp bra
högt, uppskattningsvis ca 200-300 m och efter urkoppling flögs ett komplett
aerobaticprogram inklusive manöver som långsam momentroll med seglaren.
Dessutom till musik. Mycket vackert och njutbart.
I övrigt var det förstås fullt med tält från alla stora leverantörer
och återförsäljare. Man kunde bränna mycket tid på att bara vandra runt
mellan stånden. Kommers, folknöje, modellflyg när det är som bäst och
massor med trevliga människor och sol. Vad mer kan man begära ? Jo visst - en
äkta Combat uppvsining av Red Baron bjöds vi på också. Efter några minuters
hysteriskt jagande avslutades uppvisningen med stillriktig
"rakt-ner-i-backen" totalkvadd. Och dessutom en skala 1:1
Antonov 2 som gjorde en spektakulär take-off ackompanjerad av 1000 hkr
stjärnmotorljud mitt framför publiken. Åk till Barkarby 2006 ni som
inte var där i år, detta är ett modellflygevenemang som man inte bör missa.
Mer info om skaladagarna finns på Skaladagarnas egen hemsida: www.skaladagarna.se
Skrivet av Johan
Samtliga bilder tagna av
Johan Åkerman.
Återanvänd gärna bilderna men läs villkoren på Om
Hemsidan först.
6:e juni -05. Nationaldag -
på Sundbro !
Sveriges nya helgdag visade sig
passa oss modellflygare utmärkt ! Den lediga Måndagen bjöd på perfekt
modellflygväder och framåt 11-snåret började bilarna rulla in vid
modellflygfältet. Bl.a. Valle, Leif, Serop och undertecknad hade passat på att
utnyttja nationaldagen som modellflygdag. Leif tog omedelbums fram
gräsklipparen och såg till att fältet vars fina skick vi numera blivit riktigt
bortskämda med åter fick perfekt gräs att flyga på.
Undertecknad som bara hade möjlighet att flyga ett par timmar på
förmiddagen passade på att luftdöpa, dvs premiärflyga, den nya CAP
232:an. Den inköptes begagnad för någon månad sedan och har
försetts med beg ASP .53 motor. Sammanlagt pris för modell + motor mindre än
1000 kr. Så skall modellflyg för den sparsamme (eller fattige) gå till.
Modellen har genom hörsägen visat sig ha ett tämligen brokigt förflutet med
bl.a. Sven-Erik och Serop som tidigare ägare. Undertecknad, som börjat fundera
på att anskaffa något mer utmanade flygetyg att lära sig flyga krumelurer med, fick syn på den i taket på
Rynos där den var utbjuden till försäljning och blev "förälskad på
stubben". Efter lite kritiskt synande och prutande var ägarbytet ett
faktum.
Efter lite meck var det som sagt dags för luftdop vilket höll på att ta en
ände med förskräckelse direkt. Omedelbart efter lättningen visade sig
CAP:en vara lite feltrimmad och undertecknad gjorde några ganska grova
korrektioner, van som han är vid betydligt snällare (läs trögare) modeller.
Det hela gick dock bra och efter att modellen fått lite höjd och trim kunde
undertecknad börja ta reda på vad han egentligen hade gett sig in på.
Om undertecknads tidigare modeller betett sig som snälla ardennerhästar var
väl denna maskin mer att likna vid ett otämjt fullblod. Små, små
spakutslag och mycket precis manövrering visade sig vara ett bra recept. Efter
ca 30 min i luften fördelat på 4 flygningar samt ett antal mer eller mindre
lyckade rollar, loopingar, topprollar, stall-turns, lite försiktig ryggflygning
på ordentlig höjd samt några riktigt hyfsade landningar, började
undertecknad känna att det började byggas upp någon slags relation till
modellen. Den är i själva verket inte alls svårflugen, den är bara mycket
känsligare på rodren, precisare och mer "het" än vad undertecknad
tidigare vant sig vid.
Dock packades grejerna in hela i bilen och undertecknads självförtroende hade
möjligen höjts en aning efter dagens äventyr. Undertecknad ser nu
således fram mot en lång och trevlig säsong med målsättning att lära sig
behärska CAP 232:an i lufthavet.
Slutligen kan det väl sägas att modellens färger i någon mening
förhoppningsvis bidrog till lite nationaldagsyra även på Sundbro ! Vad som
sedan timade efter halvtolvtiden denna dag får någon annan förtälja då undertecknad som
sagt hade flugit färdigt.
Web-Johan
23:e april -05: Nu flygs det
hej vilt !
Nu är utomhussäsongen verkligen
här igen. Lördagen den 23:e april var det flyghelg och perfekt väder.
Följdaktligen var det knökfullt ute på fältet. Jag tror att jag räknade
till åtta parkerade bilar vid modellstugan. Välkända UFK-profiler som Valle,
Johnny, Hassan, Serop, 3 x Eriksson (Ove, Leif & Bengt) samt även
webredaktören med kusin Olof samt dottern Sofia kom ut.
Mycket snygga flygningar av bl.a. Leif och Johnny kunde beskådas och Valle
luftade som vanligt sin lilla el-F3A-modell "Onyx". Denna lilla maskin
beter sig precis som sina fullstora F3A-bröder i lufthavet, bara tystare.
Mycket underhållande att titta på.
Johnny hade styvat upp kroppsbommarna på sin GP P38-twin och en riktigt prydlig
flygning kunde avnjutas där motorerna enligt Johnny för första gången
började bete sig på ett någotsånär pålitligt sätt.
Leif flög sin röd-vita dubbeldäckare med 4T-motor och undertecknad tyckte nog
att skillnaden i uppförande jämfört med ett tänkt fullskalaoriginal var
mycket liten. Leif flyger modellen precis som man kan tänka sig att originalet
flög, i hela fartregistret. Leifs förmåga att hålla denna modell i en
begränsad box i det låga fartregistret är mycket imponerande.
Även webredaktören tog tillfället i akt att lufta GP Mustangen. Lite nervöst
i första flygningen men i andra släppte det och undertecknad kunde slappna av
och uppleva hur kul det faktiskt är att flyga denna modell. Högfartsrepa på
låg höjd över fältet med påföljande upptagning och "segerroll"
ser alltid lika snyggt ut med en Mustang.
Johan
skrev och fotade
April -05: RC-fältet torrt
igen !
För första gången i år hade RC-fältet torkat upp så pass mycket att det började bli flygbart igen. Lite
skumpigt var det men inga problem att taxa, starta och landa. Per-Arne och Johan
flög fastvingeflyg medan Serop och Hassan flög sina rotormaskiner. Även den
gamle räven Carl-Olof Dahlström tittade ut för att känna in
stämningen. Svaga
vindar, lite sol och allmänt trevlig stämning. Flera besökare kom också
förbi och var mycket intresserade av vår hobby. Dessa visade ett uppriktigt engagemang i Sundbros framtid vilket alltid gör oss glada i
dessa tider då vi allt för snabbt närmar oss det nuvarande arrendets utgång,
2007. Vad som händer sedan kan vi bara gissa men allt stöd för vår
verksamhet är viktigt !!!
Helikompisarna Hassan och Serop
studerar senaste underverket |
Glad Perra med ny modell |
Start mot en välkänd horisont |
Fly-by för kameran |
Johan
skrev och fotade
Februari -05: Perras senaste
alster !
Skickar några bilder på mitt senaste alster.
Modellen ser ut att vara en trainer, men det är fel. Vinge och stabbe sitter i
linje. Visserligen är profilen semisymetrisk, men jag vill ha en modell som har
låg vingbelastning för att kunna flyga sakta om lust infinner sig. Spännvidden
är nästan 180 cm och vikten strax under 3 kg. / Perra.
Sept - 04: J26 revisited
Ärna 1950 - Sundbro 2004
(wmv-format, ca 10 MB)
Filmat av Valle
Augusti - 04: En lugn dag på
Sundbro
När det är flyghelg (jämna
veckonummer) samlas ofta ett gäng modellpiloter ute på Sundbro för att lufta
sina flygetyg, ljuga och ha trevligt tillsammans. Det är ju mycket det
modellflyg faktiskt handlar om. Denna söndag i mitten av augusti var inget undantag, förutom att
vädret var ovanligt trivsamt, sol och nästan inga vindar. Det gick faktiskt
alldeles utmärkt att flyga dom mest stillsamma elmodeller denna eftermiddag.
Animor, Valle, Johnny och Johan hade letat sig ut och här följer några bilder
från övningarna.
Det var Johan som råkade ha
kameran med sig denna eftermiddag
PS - Elflygarna flyger förstås när dom vill - även när det inte är
flyghelg !
Juni -04: Kopian och
originalet
När webredaktören byggde GP 20-Cuben råkade en av Sveriges äldsta J-3 Cubar
vara inne på översyn på Sundbro. Flygplanet är visst från 1945 eller så.
Självklart tog jag några bilder och byggde sedan min Cub i stil med denna
ärevördiga maskin. I somras fanns åter originalet på Sundbro några dagar
varvid webredaktören passade på att ta dessa bilder. / Johan.
Våren -04: Webredaktörens
J-26:a klar
Äntligen är webredaktörens höst-vinter-vår projektet klar. Great Planes
P-51 .40 kit lätt modifierad med riktiga klaffar, skalenlig sporre samt
modifierad motorkåpa med större kylluftintag och skalenlig spinnerstorlek.
Märkningen är en F16-Mustang från 3:e divisionen ca 1950. Individ ? Gul Johan
så klart ! Motorvalet blev en OS FS .52 med 12x6 prop och den har visat sig
vara alldeles lagom till modellen. Klart tillräcklig effekt men ändå hyfsat
låg vikt. Hittills har den flugit ett 20-tal gånger. Enda incidenterna har
varit några motorstopp med därefter påföljande hårda landningar. Böjda
landställ har som tur varit enda konsekvensen av detta. Efter lite inledande
intrimning som bl.a. inneburit exponentiella roderutslag för att minska
känsligheten runt mittlägna upplever nu webredaktören modellen som tämligen
lättflugen och förutsägbar i luften. Långsamma fly-bys på låg höjd med
full klaff ute med därefter påföljande go-around och sedan en fullfartsrepa
med ren konfiguration och avslutande segerroll är en riktig höjdare.
Landningen är också tämligen hanterbar då sjunket är påtagligt och farten mycket låg med klaffen ute. Dock måste sättningen göras mjukt då det
inte krävs speciellt mycket våld för att kröka ställen. / Johan.
Juli -03: Lasse & Johan
flyger nya modeller
En vacker söndag i mitten av sommaren träffades Lasse & Johan på Sundbro
för att provflyga sina nya flygetyg. Lasse hade byggt en Liberty Sport och
Johan hade fått sin nya Cub färdig. Båda modellerna flögs med gott resultat.
Lasse fick dock agera "hjälppilot" åt Johan som ännu inte litade
på sin förmåga reda ut kniviga situationer på låg höjd.
Här är Lasses egen syn på dagens händelser...
"Så var det äntligen dax att ta upp
den senaste skapelsen. Det är väl att ta i när jag säger att det var den
senaste modellen som jag har byggt. Den har varit "så gott som
klar" under en längre tid men behäftad med ett litet fel. När jag
skruvade fast vingarna så var de inte parallella utan det skilde säkert en centimeter
på varje sida. Efter en del uppmätning så kom jag fram till att det
var vingsadeln i kroppen som var någon milimeter fel. Detta gjorde att allt
blev väldigt fel i spetsen. Justerade felet och målade som hastigast klart flygetyget.
Byggsatsen från Sig och är inte från det senaste seklet...:-) Tror att byggsatsen
togs fram i slutet av 60-talet och består av fyrkantiga lister och
balsaflak med förtryckta mönster för utsågning av detaljerna. Alltså...
skiljer inte så mycket från ett hederligt lösvirkesbygge. Det som var färdigt
var de bockade pianotrådarna för landställ och vingpylon samt motorkåpa
som kom i två delar och som skulle limmas ihop. Ingen laserstråle på
de här balsabitarna så långt ögat kan nå. Tror att Sig inte längre
tillverkar byggsatsen.
Sen kom nästa problem. Hade tänkt använda mig
av mina gamla motorer och slippa lägga ut en mindre förmögenhet på en ny.
Hur jag än försökte så skulle det aldrig bli bra när det gällde att
få ut ljuddämpare och annat ur motorkåpan. Började så smått kika
efter en begagnad fyrtaktare som skulle passa och hittade en saito 65:a på
nätet för 700:-. Undrade vad det var för fel på den eftersom den var
så pass billig? Skruvad iaf fast motorn och installationen var förvånansvärt
enkel med tanke på att inget var planerat för själva installationen.
Radioinstallationen tog ytterligare några timmar (läs dag...).
Ut på fältet för att nu skulle det flygas. Kändes
som om det blåste halvstorm när jag kom till Sundbro. Johan Å och Animor
var också ute för att flyga nya modeller.
Slog igång motorn och den gick igång på
en gång. Gick lite ojämt på tomgång men det var jag ganska medveten
om eftersom jag hade skruvat en del på bränsle-luftblandskruven för
tomgång. Men på fullgas så gick den bra så det var bara att
passa modellen på låga varv. Taxade ut på fältet och ställde upp för
start. Hade inte räknat med någon dramatik så det var bara att dra på gas, ha
låg stabbe och stötta höger med sidoroder. Stjärten kom upp och
den fick rulla någon meter till innan det var dags att dra höjd.
Modellen steg helt odramatisk och kändes väldigt stabil. Jag flög runt
några varv och provade några loopar och wing-overs... modellen gick som på
ett snöre genom manövrerna. Däremot så gick det inte att rolla med någon
vettig rollhastighet. Med fullt skevutslag påminde det mer om en långsam
roll. Mycket beror på att det bara finns skev på nedre vinggplanet och en
dubbeldäckare bromsar ganska mycket. Skulle behöva större utslag men
den är ett annat problem som jag har med skevrodrens konstruktion. Kanske får
göra om infästningen. Men den flyger och gör det väldigt
bra. Gissar på att den övre vingens pilform bidrar till att modellen är så
stabil. Helt klart nöjd med modellen som får hänga med ett tag nu.
Det var en trevlig dag på fältet med tre
modeller som fick sitt luftdop samtidigt. Animors Focke- Wulf med el-fläkt
och Johans nya Cub med fyrtaktare var också uppe några svängar. Så
nu blir det till att bygga en Cub..."
/ Lasse &
Johan
Juni -03: Johans nya Cub på
gång
Maj -03: Liten inblick i
flygverksamheten på Sundbro
Foto: Johan
April -03, Sundbro: Nu har Cuben flugit !
Under den fina påskhelgen i slutet på April fick Cuben sitt luftdop.
Efter lite inledande strul med en trilskande motor (P&W .15) föll
pusselbitarna på plats. När motorn väl fått gå någon timme började den
bete sig, startade lätt och uppvisade hyfsade gångegenskaper. Den skulle dock
visa sig ganska klen, även för denna lilla lätta modell. Effekten
räckte inte för markstart på det ojämna underlaget utan handkast fick
tillgripas. Med Lasse D som inkallad pilot och instruktör styrdes Cuben med
varlig hand in i sitt rätta element. Lasse rapporterade att modellen flög
mycket bra dock med liten effektmariginal. Efter att han försäkrat sig om allt
var OK och på säker höjd lämnades sändaren över till ägaren, dvs Johan.
Vederbörande, som har obefintlig vana av styrda modeller, lyckades dock få
modellen att rita någorlunda vackra åttor och ovaler i lufthavet. Äran för
denna lyckade start skall dock i första hand tillskrivas Lasse som med sitt
lugna och pedagogiska stöd skapade något slags självförtroende hos ägaren.
Nu återstår att fundera på hur man få ut lite mer drag ur P&W:n samt
för undertecknad att lära sig flyga ordentligt. / Johan.
Cuben
i luften (ca 3,2 MB)
Animor filmade.
Feb -03, Sundbro:
Johnny och Fredrik har flugit radioseglare
och Minijazz på skidor
Foto: Johnny
& Valle
Hösten
-02: Premiär
för nygammal Cub
Webredaktören som är gammal inbiten friflygare, fick ta över
Johnnys Cub i våras. "Kunde vara kul att prova något nytt" var väl
tanken ungefär. Den oranga klädseln åkte av och ny motor och radio åkte i.
Den har förvandlats från en J-3 till en L-4 också. Nu är den flygfärdig men
ej flugen. Premiären får bli framåt vårkanten tror jag med någon pålitlig
R/C-räv bakom spakarna innan webredaktören törs ta över själv.
Inspirationskällan, dvs
originalet, hittade jag någonstans på Internet:
/ Johan.
